Bushäst

Quinnie har hela veckan varit rätt jobbig att ta in från hagen eftersom hon först ska leka klart. Det innebär springa i cirkel runt mig och vifta med benen och bocka, typ som unghästar leker med varandra, haha. Men, idag stod hon minsann och väntade utan att behöva springa av sig. Tänk så bra det blir när hon får springa dagen innan! Det märks inte vid ridningen ska väl tilläggas, lika pigg och villig att springa som om hon vilat en vecka. Idag nöjde vi oss med lite lugn galopp ute på grusvägen, mest för att jogga igenom kroppen efter igår. Inte så mycket krav på form och övergångar en dag som denna utan det är gas och broms som ska funka. Resten tar vi på banan. Det gäller att lägga nivån utifrån hur hon är, från dag till dag. Imorgon ska jag ställa fram ett par hinder på banan, mest för min egen del. Gäller att slipa till ögat inför söndagen ;-)

Från fluffig ponny till proper tävlingshäst

Nuså, börjar det arta sig. Huvudet och bakbenen klippta idag så nu ser hon inte lika fluffig (och busig) ut längre! Hon som för 3 år sedan knappt lät mig ta på en grimma för att hon var så rädd om öronen stod nu lös i gången (grimman satt runt halsen visserligen) medan jag klippte och grejade runt och på öronen. Duktig häst och skönt med en så tyst klippmaskin att hon står helt obekymrad medan jag klipper. Tack och lov för batteridrivna klippmaskiner ;-) Nu är det bara frambenen kvar så är vi redo för tävling på söndag, dem tänkte jag ta på lördag. Samt kanske snygga till eventuella linjer som inte är helt perfekta och sådär, men i det stora hela är hon klar. 

Vad har jag annars gjort idag då? Jo, jag har till exempel konstaterat att min kompis nyligen inridna 3-åring är betydligt enklare att rida ut på än Quinnie... Må vara att den var vinglig och inte riktigt gick fram till bettet hela tiden (men det kan man väl kanske inte kräva heller typ en månad efter att någon satt på den första gången) men den gick hela tiden framåt och höll sig i skinnet. Mer än man kan säga om 11-åriga Quinnie som hann vända 4 gånger på rundan idag och sticka iväg en gång, haha. 2 vändningar i galopp och 2 i skritt, den ena mer oprovocerad än den andra, en gång var det faktiskt en plastbit som hon vände för så den kan jag köpa. De andra är bara typiska resultat av att hon överreagerar. Men men, hon fick springa av sig idag, ca 6 km galopp på runt 15 minuter, så gissa vem som har träningsvärk imorgon! Jag alltså, hon lär knappt märka av det. Hon hade gärna sprungit mer om hon fick men jag talade om att hon behövde skritta av sig, onödigt tjafs i hennes värld. Värmer man upp i hagen kan man väl varva ned i hagen // busig och tossig Quinnie. Idag tog det väl bara 20 min att få in henne, hon ska bara leka av sig först. Bollen tycker det är jätteballt och hänger gärna på i bockserier och viftande med framben och Elly tittar på mig med en blick som säger "rädda mig, få dem att sluta jag vill inte springa". Mysig liten flock ändå. Quinnie som vallar runt de andra så de också ska leka lite, bara för att plötsligt ställa sig och säga tydligt med blicken att hon är klar, då kan jag lugnt gå fram och ta henne. Innan dess är det kört, finns inte en chans att få in henne om hon är på det humöret. Då ska det brallas i hagen, för det bestämmer hon (ston, skulle någon säga, man älskar att hata dem och hatar att man älskar dem men likväl är de de roligaste för de ger så mycket tillbaka).

En annan rolig upptäckt från idag är att det går att rida Quinnie på ett tränsbett trots att hon har en extrem busdag (det blåste mycket ute och var vår i luften så jag kände det på mig redan hemma) och bara vill springa. Även om hon stack iväg för mig vid ett tillfälle när hon blev skrämd av flygande ensilageplast går hon snabbt att få kontakt med igen och resterande tid har jag full koll även om det går i full fart. Det tog 3 år att nå det målet men långsiktigt slit och träning lönar sig, förr eller senare!

Eftersom mamma undrade kan jag förtydliga även för er andra: jag har inte klippt hela huvudet. Skarven går vid kindbenet och sen har jag tagit runt öronen och öronen men hon har så kort päls på resten av huvudet att man knappt ser skillnad, framförallt inte på en bild tagen med mobilen när det började skymma ;-)

Vädrets påverkan på människan

Quinnie fick vila igår. Jag erkänner villigt att vädret bidrog starkt till det beslutet. Hon är, jag ska inte säga jobbig men, speciell att rida just nu. Kräver rätt mycket fokus och behärskning att låta henne vara när hon studsar fram. Så jag kan inte riktigt påstå att det var vad jag kände för igår, sent på kvällen i regnet. Hon dör inte av att vila en dag tänkte jag ;-)

Som tur är är det idag fint väder OCH jag är ledig! Bättre blir det inte så idag är det uteritt som gäller och förhoppningsvis även finlira lite med klippmaskinen. Känns som lagom arbetsbörda att hinna med, hehe. Om jag väljer att klippa lite kommer det bilder senare :-)

Pics or it didn't happen!

Sådärja, äntligen en ridtur där jag inte behövde vänta typ en halvtimme på att hästen skulle torka efteråt. Jag kan inte påstå att jag märker skillnad på henne ridmässigt om hon är klippt eller inte, mycket energi finns det oavsett. Idag studsade hon fram mer än vad hon skrittade, men det är så ibland (bara oftare sen jag var på semester). Det svåra då är att inte lockas i hennes fälla att korta tygeln. Hon kortar halsen och höjer nacken för att man ska korta tygeln så det sedan kan bli dragkamp = hon får som hon vill det vill säga springa fort då hon är starkare än mig. Istället gäller det att våga vara kall, ha kvar en lagom lång tygel och rida henne fram till bettet, för när hon knäpper av på det sättet är hon inte framme för skänkeln, hon bara springer. Egentligen inte för att "komma undan" eller så, som man skulle kunna tro utan mest för att det är så mycket energi som vill ut att hon inte riktigt får styr på kroppen, hahaha. SÅ, ned med handen, på med benen och vänta ut henne är vad som gäller. Jag nöjde mig när hon hade frustat lite och slappnade av litegrann, nackdelen med att inte ha ridhus vid stallet är att man får göra jobbet i skogen eller på fält. Eftersom man ska tänka positivt: hon gör väldigt fina och luftiga byten bara för att jag råkar andas när jag samlat galoppen för att sakta av till skritt. Blir bra poäng på dem, om vi lär oss att göra dem ihop där de ska vara, hehe.

Innan ni nu får se bilderna vill jag att ni betänker att det är långtifrån klart, att allt finlir är kvar och att jag mest gjort en grov mall för hur jag ska klippa. Därav att det kan vara lite randigt, fluffiga öron, ben och liknande. Klippningen ser säkert kul ut för de som är vana att se helklippta tävlingshästar men när hästens behov går före utseende får det vara så. Funktion går före och med en frusen häst är det dödssynd att klippa av pälsen på ryggen och rumpan, i år fick även den på magen vara kvar (om jag inte måste klippa bort den sen för att hon blir för svettig). Pälsen på bogen är kvar för att fröken är skavkänslig som få och då tänker jag att det är bättre att ha kvar pälsen för att minska risken för skav, även om hon inte fått något skav än. Fördelen med bra täcken :-)

Hejdå Black Beauty och hej grå faran...

 

template-joomspirit