Quinnie och jag trampade gasen i botten och började det nya året med stil, på terrängbanan så klart! Vi vill samtidigt passa på att önska er alla en god fortsättning och hoppas att 2017 blir ett bra år :-)

Vi siktar målmedvetet vidare och hoppas att vi kan göra oss själva rättvisa under 2017.

Jag passade även på att inviga mina nya terrängridbyxor som jag fick i julklapp, passade klockrent med övriga outfiten (även om det är fel schabrak och tröja på bilden, lite för kallt för en tunn långärmad, hehe).

Imorgon är det sista dagen denna vecka som jag jobbar. För ovanlighetens skull! Jag som "alltid" jobbar antingen nyårsafton eller nyårsdagen, eller båda två, ska i år vara ledig hela helgen. Hoppsan sa, kommer kunna både rida i dagsljus och fira nyår utan att komma först lagom till efterrätten. Den ni! ;-) Haha, tur att de jag firar med är vana och snälla. Nackdelen med häst för omgivningen är ju att man anpassar tiderna efter hästarna, inte festerna.

Så, idag fick Q vila (jag har faktiskt inte varit i stallet ikväll, var där innan jobbet i morse och åkte inte ut nu på kvällen...) och imorgon får hon vila eller så tömkör jag lite på banan beroende på hur hård den är. Idag hade bananfrusit lite så den var bra knögglig, då får det vara. Men är den mjuk imorgon kan jag rasta henne lite.

Sen har jag ett par veckor till på jobbet där jag jobbar dagtid flera av dagarna innan schemat (för min del) återgår till att ha ett par lediga vardagar. Lika mycket som jag gillar att vara ledig för att jag hinner rida medan det är ljust, lika mycket gillar jag att jobba eftersom det innebär högre siffra i lönespecen sen ;-). Man kan inte få allt, så därför är det skönt att jobba mer nu när det ändå passar bra att vila Q lite, det är tråkigare (rid- och tävlingsmässigt) att ha fulla veckor under tävlingssäsongen. Samtidigt är det lite lättare då eftersom det är ljust längre så man kan rida när det är ljust även om man jobbat.

Det ständiga dilemmat i hästvärlden, hur man ska kunna rida i dagsljus. Tur att vi går mot ljusare tider nu, förhoppningsvis får vi snart hjälp av lite snö med så blir allt ljusare igen :-)

Just nu pratar Quinnie och jag totalt olika språk... Igår skulle vi rida en sväng som tar typ 45-50 minuter, den tog 2 h. Idag skulle vi jogga lite på banan, vi skrittade väl typ 45 minuter och galopperade 10. Ungefär så överens är vi. Inte så att hon är dum (eller jo, fast hästar kan nog inte vara dumma med människoögon) utan bara trotsig. Hon går jättefint en stund och sen bara bestämmer hon sig för att gå åt ett annat håll. Mmmmmm, så kul. Hon är billig nu, om någon undrar ;-) (hästen är billig = ryttaren är inte nöjd med den, om någon inte förstår hästspråket). Eftersom jag jobbar över dagarna denna vecka får hon helt enkelt vila som straff, så tömkör jag någon dag och sen får vi rida ut i helgen när det är ljust igen, eller om vi åker till Åkerbo. Hon behöver springa av sig, vilket jag tänkte fixa igår men då hade hon andra planer. Som tur är är hon snäll i allt annat, vissa gånger när hon får sånt här ryck blir hon även lite studsig att hantera, men inget sådant än. 

Eftersom inspirationen till att skriva här kommer från ridpassen blir det svårare att skriva när det inte går som jag tänkt mig. Visst, hon är rätt fin, mjuk och lydig men jag vill ha in högerbogen och när hon plötsligt inte vill det utan går vänster istället så blir det inte så spännande pass att skriva om. Lite knäpp och rätt söt, tur att ingen filmar oss. Hade varit fint annars, med en häst som mitt i volten får för sig att byta varv. Jag önskar verkligen att vi kunde få det på film så jag kunde visa, för hon går lugnt, avslappnat och väl format åt höger och sen plötsligt är vi på väg till vänster. Som tur är hänger jag oftast med, för det går undan när hon byter håll. 

Nu blir det "samla tålamod för matte och straffvila för hästen" resten av veckan så bara därför kan jag slå vad om att hon är som en ängel i helgen när jag rider ut. Logik, inte riktigt något Quinnie pysslar med.

Jag hoppas ni alla hade en trevlig dag igår, för det hade jag! Veckan inför gårdagen däremot, den glömmer jag gärna. Det har lätt varit en av mitt livs värsta veckor totalt sett, med för lite sömn och för mycket runtomkring och på det mycket tid på jobbet. Men men, så kan det gå ibland när oturen är framme. Nu har jag laddat om batterierna lite så nu kör vi igen :-)

Idag har både Elly och Quinnie blivit tömkörda. Elly hade bättre framåtbjudning är på så länge jag kan minnas, hon trampade på riktigt bra även om hon inte orkar bära sig hela tiden. Men det vore att kräva väl mycket när jag sätter igång henne efter mammaledighet. Kul att se henne så pigg och sugen på arbete. Quinnie har istället tvärt-om "problem". Det går för fort för mycket. Fokuset med Elly är att få henne att gå på framåt självmant och ligga kvar i det tempo jag ber om och fokuset med Quinnie är att få henne att chilla lite och inte rinna iväg. Oerhört nyttigt för mig med två så olika hästar även om de skulle kunna byta lite av sina egenskaper med varandra. Quinnie blev riktigt fin när hon väl slappnade av och lugnade sig, då är hon snygg att se på.

Imorgon är tanken att rida ut Q, igår tog vi en kort sväng innan det blev julfirande så hon är sugen på en längre med mera galopp hörde jag henne säga. Hennes ord - min lag, så det är väl bara att lyda och fixa tänker jag.