Igår var vi i Udden som än en gång levererade fantastiskt väder! På vägen ned stannade vi på ett ställe där gräset var helt krispigt av frost, men väl framme hade solen börjat värma upp luften så det var betydligt varmare.

Dressyren gick i ridhuset, Quinnie var (för att vara henne) fantastiskt lugn och avslappnad på framridningen. Skrittade riktigt bra och var väldigt med mig. Tyvärr höll det ca 30 meter in på banan. Ett tag trodde jag att vi knappt skulle ta oss runt ett varv i ridhuset. Vi kom INTE ned till domaren, både hörnet och domarbordet var på väg för att äta upp henne. När hon ändå hade accepterat dem någorlunda kom nästa problem, ett av de andra hörnen... Vi utnyttjade sekunderna från signal till start väldigt väl. När jag sen red in på medellinjen var det som att hon skärpte sig lite. Tyvärr höll spänningen i sig hela vägen vilket gjorde att vi tappade lite poäng på olika ställen där hon blev spänd. Men, skillnaden var att däremellan gjorde hon det andra riktigt bra. Turligt för oss ligger de moment hon gör riktigt bra som egna bedömningspunkter vilket gjorde att där vi glänste kunde vi få poäng för det, till skillnad från CNC* 2015 där det sitter ihop lite väl mycket för vår del. 2 8:or och 65,24% (52,1 straff) var ett klart steg framåt igen. Stundtals bra och stundtals lite för mycket spöken ;-)

I hoppningen fick vi 2 rätt onödiga tidsfel, som beror på att jag red för väl, men alla språng utom 1 var riktigt bra. Mycket bättre ryggverkan och bättre rytm denna gång så 0:an på hinder satt! Tidsfelen tror jag var för att jag satte tillbaka lite för mycket i min iver att rida noggrant. Men det löser sig nog med lite högre hinder för då har jag lite mera tryck med mig och låter henne ha lite högre tempo.

Terrängen var långt ifrån vår bästa runda. Jag vet inte vad som gick fel men jag upplevde lite samma som vi haft problem med i hoppningen. Hon tycker att hon kan själv och då inte behöver titta på hindren, vilket gör att jag inte ser något läge och så kommer vi fel. Men, cool som hon är hoppar hon ju även om hon fick trampa om några gånger. De svårigheter och maxade hinder som fanns på banan gick alla riktigt bra, där kom vi helt rätt med bra tempo och på rätt avstånd. Det var de lite mindre hindren som jag inte kunde rida tillräckligt bra på. Ett hinder uppfattade hon väldigt dåligt, ett "smalhinder" som bestod av en träplatta som stod lutad mot en stock. Där hade hon nog svårt att förstå vad hon skulle göra men hoppade snällt ändå. 0:a på hinder och enligt min klocka 3-4 sekunder marginal på tiden men i resultatlistan står det 1 sekund. Det var ju på rätt sida så då spelar det ju ingen roll. Allt som allt kom vi 3a! Väldigt bra avslut på säsongen då de grejer som förra året kändes stora och svåra igår kändes väldigt enkla. Quinnie hade väldigt roligt och tyckte att hon lagom kommit igång när hon gick i mål ;-)

Detta var även 4e dagen med Razerskor på fötterna. Jag tycker att jag under veckan har märkt att hon är jämnare i sitt påskjut bakifrån och inte är riktigt lika oliksidig i munnen i ridningen. Igår märkte jag att hon tryckte på på ett helt annat sätt i svängarna. I vanliga fall har jag alltid satt tillbaka henne inför svängar och sen har hon gått kvar i det tempot. Troligtvis har hon själv känt att hon slinter iväg med bakbenen om hon trycker på, men igår var det mycket mera krut under hovarna. Hon fortsatte mata även i svängarna och jag fick även med henne runt i svängarna på ett annat sätt. Något som även syns på henne är att hon har jämnare isättning av bakbenen när hon skrittar. Hon har tidigare haft en liten rotation i hoven som nu är borta. Än så länge är vi väldigt nöjda :-)

Fredagens och lördagens "how not to" blev till "how to" under söndagen. Riktigt bra terrängrunda 4 sekunder under tiden. Hon kändes väldigt med mig hela vägen runt och lyssnade väldigt bra. Jag red även helt enligt plan och tog tillbaka där jag behövde för att sedan kunna stötta upp henne och ge henne tygeln sista galoppsprånget. Den enda linjen som blev lite annorlunda mot planen var efter trappan, sista nedhoppet sköt hon iväg sig själv rakt fram så där fick vi in ett extra galoppsprång eftersom jag var tvungen att först styra tillbaka oss på rätt väg för att sedan styra rakt på hindret.

Så trots mindre nöjd ryttare första två dagarna åkte vi hem nöjda och glada. Extra glad häst hemma i stallet som fick tillbaka sin kompis och väldigt nöjd Quinnie som fick gå ut i hagen när vi kom hem. Hon tyckte det var väldigt bra, hon har saknat att äta gräs. Även om jag betat henne blir det ju inte samma sak som att hon kan gå själv och lulla och välja hur mycket gräs hon äter och när.

Tack vare att mamma var snäll och filmade (riktigt proffsigt dessutom) finns film från rundan, man ser inte första 4 hindren, nummer 7 bakom speakertornet eller sista hindret, men i övrigt är alla med.

 

Igår hade jag och Q ett riktigt feelgood-pass. Hon kändes jättefin, lydig och lagom på.

Idag, blåste det och hon hade taggat till... Travprogrammet var bättre känsla än tidigare, längningen var på mitt kommando denna gång och blev då bättre, skänkelvikningarna var också klart bättre. Halten var också riktigt bra, sen blev jag lite för snabb i hjälpgivningen så hon trodde hon skulle gå framåt, men sen ryggade hon väldigt fint. Sen var det skritt igen med, enligt programmet. Den hade Quinnie gärna hoppat över, så den var inte mycket att ha idag, "vill iväg" var kommentaren som stämde väldigt bra.

Sen blev hon lite för på och bitig i galoppen, tyvärr. Första mellangaloppen var rätt bra, men i den andra laddade hon iväg redan i hörnet och sen drog hon. Så den blev inte fullt så bra. 60%, 60 straff och varken bäst eller sämst i år. Men det går sakta framåt, olika bitar olika gånger än så länge dock. Förhoppningsvis kan vi sätta ihop allt till nästa år och göra allt bra samtidigt ;-)

Quinnie var nöjd med sig själv (som vanligt, det får man vara som häst, även om ryttarna inte alltid är lika nöjda) och var väldigt nöjd när hon sedan fick äta lite gräs. Dagens klant var hon också, även om jag tror att det var medvetet... Jag hade precis bytt vatten och ställt in, kliade henne lite och skulle sedan gå. Kollade henne en sista gång, vad ser jag då tro? Jo, då står hon och doppar ena bakbenet i vattnet med en "oj då matte, bäst du ger mig lite mera uppmärksamhet nu"-blick. Det var bara att skratta åt henne och byta vattnet, igen.

Imorgon är det hoppning på schemat, runt lunch startar jag. Jag ligger näst sist nu (någon ska ju göra det) så det kan ju bara gå bättre :-D Målet är att 0a både hoppningen och terrängen. Vi åkte förbi terrängbanan, den öppnar imorgon så vi spanade från vägen, och det ser ut att vara fina välbyggda hinder men tekniskt. Perfekt för mig, precis det jag behöver träna på! Återkommer med om det var tekniskt eller ej när jag väl gått banan, ska bli kul att se.

Bättre inlägg kommer, jag har inte riktigt haft tid i helgen och har egentligen inte tid nu heller. Men jag tänkte få in att vi kom 4a i den 1* :-D Personbästa i dressyren, 0 a hoppningen, 0a på hinder i terrängen men lite tidsfel, det blir så när ryttaren rider dåligt och får ta ett alternativ som inte var planerat...

Quinnie var iallafall en stjärna hela dagen :-)

Underkategorier