Det är något speciellt med den där mannen! han har fingertoppskänslan som gör att alla ekipage blomstrar under hans träningar. Quinnie har varit fantastisk att rida och bjudit på riktigt fina språng. Nu blir det ett par lugnare dagar för henne eftersom kroppen ska hänga med också, hon har ju inte hoppat jättemycket i vinter så nu får vi lugna oss några dagar. Får se hur hon känns imorgon, känner jag henne vill hon nog helt ut och rida som vanligt, det finns ju inte riktigt någon gräns i henne.

Mamma har varit med och filmat men jag hinner inte göra något med filmerna nu för jag ska iväg på födelsedagsmiddag. Jag skickar istället ett stort tack till Kristin och Skärlunda som fixat träningen, hoppas det blir fler gånger!

Quinnie var riktigt duktig idag. Vi tog oss, via ett par bilbyten (måste ha en bil med dragkrok för att dra släp), iväg på hoppträning idag. Det gäller att passa på att träna när hon är rolig att rida. Livet blir lättare då. Lite mjukare i kroppen än igår men samma tryck bakifrån och nästan lika lydig. Lite jobbigt att möta andra hästar (som vanligt) och lite för kul att hoppa lite höjd på hinder igen så hon blev lite stark någon gång men annars var hon jättefin.

Fokus idag var lydnad, travhoppning och travbommar blandat med hinder. Travbommar - travhoppa - hoppa i galopp - tillbaka ned i trav - travbommar och liknande. Nyttig övning! Quinnie var förvånansvärt lydig med tanke på vad vi sysslat med senaste månaden... Hon tog halvhalterna och gjorde fina övergångar från galopp till trav med bibehållen takt, balans och framåtbjudning. Häftigt ändå hur hon kan ha musklat sig och stärkt sig på det vi gjort sen i höstas. Man ska aldrig underskatta uteritter och mycket galopp i hästens tempo, det är där the magic happens, tror jag. För med styrkan kommer lydigheten och med lydigheten kommer känsligheten och där har man plötsligt de delar man behöver för att ridningen ska vara rolig.

Nu kan jag ha Quinnie i ramen, i bra grundgalopp, med avslappnad och rund överlinje och ifrån det kan jag sedan länga tygeln sista galoppsprånget utan att hon faller isär. Eftersom hon orkar bära sig själv i det läget är hon kvar där även om kontakten minskar, vilket gör att hon välver halsen bättre i språnget och därmed får upp ryggen lite mer än vanligt. Tack vare det landar hon i bättre balans och eftersom hon inte har ett lika flackt språng utan ett rundare hamnar hon in i ramen igen i landningen till skillnad från hur det har varit innan när hon rinner ifrån mig. När hon är med mig redan i landningen kan jag bara räta upp mig och ta en halvhalt och så är vi redo för nästa hinder. Enorm skillnad ridmässigt och det är när hon är såhär som hon är så magisk! Det känns verkligen som att allt är möjligt, inget hinder för stort, inget avstånd för krångligt utan att bara löser sig eftersom hon är där. Tänk om vi kunde få behålla den här känslan även under uteritterna från och med nu, det vore något det.

Jag har ju börjat om lite med Elly, backat bandet och startat med att låta henne hitta sin egen balans. Utifrån det har vi sedan sakta jobbat upp lite styrka och bärighet. Jag vet ungefär hur KG brukar vilja göra så jag tvekade lite på att ta med Elly, jag vet ju att hon inte är riktigt igång och att hon inte har den styrkan hon har haft. Även om den styrka hon hade kanske var lite fel utifrån hur hon bär sig på bäst lämpade sätt för sin exteriör. Är ni med? Men, sista dagarna innan såg hon pigg ut och hon hade inte gjort något på en vecka så jag tänkte att äsch, vi kör. Jag behövde trots allt hjälp.

Lastar, åker dit och går in i transporten för att tränsa. Elly är laddad som jag vet inte vad och kan knappt vara still. Sen när är hon sån?!? Superladdad och väldigt glad. När hon väl förstod vad jag ville lugnade hon sig lite, så vi kom ut lika lugnt och fint som vanligt. Gick med Elly och Bollen (för han var såklart med ;-)) till ridhuset, släppte Bollen väl där inne och skrittade henne för hand. Fortfarande lika pigg så jag kände att det var rätt val att ta med henne. Travade igång henne lite medan KG fikade klart och hon var på G medan Bollen mest jobbade på att störa mamma. Tråkigt när hon bara springer runt och runt, roligare när hon springer full fart åt något annat håll så man kan springa med tror jag han tyckte.

KG kom ned, tittade lite på oss. Stannade oss, höjde tömmen, tog över ett par minuter och vips hade han fått igenom ganaschen, han får det att se så enkelt ut! Plötsligt kom en annan trav fram (Elly travade nästan lika bra som sin son där ett tag!) och hon fick en annan bjudning. Roligast av allt var att känna hur lätt hon var i kontakten, eftergiven men fortfarande bärande sig själv. Tidigare har jag haft lite det problemet att hon antingen går och bär sig själv men inte riktigt släpper igenom eller så får jag "ta igenom" och då lägger hon sig på bogen och i mina händer. Så det sista alternativet har vi inte sysslat med alls, det är inget hållbart sätt att bygga upp en häst. KG är ju magisk så han fick henne att förstå vad vi ville samtidigt som hon behöll sin balans och tog mera vikt på bakbenen (det var ju därför jag ville att han skulle kolla på oss, hehe). Så, hur gjorde han då? Jo, han gjorde som med precis alla andra han hjälper med tömkörningen. Se till att hästen ger efter för yttertömmen, det vill säga se till att hästen går ut till yttertömmen och tar stöd där. När det tagit stödet utan att hänga sig i tömmen kan man sakta ställa om och ställa inåt med hjälp av innertömmen. Passa att hästen inte faller in utan se till att den är eftergiven på yttertömmen hela tiden. Om du då samtidigt driver lite med spöt mot hästens kropp och ställer inåt med innertömmen kommer hästen slappna av i nacken och ställa igenom i ganaschen och DÄR har du en ny häst.

Låter inte så svårt och är inte så svårt när man väl hittat tajmingen och hästen har förstått vad som förväntas av den. Det häftigaste av allt är att han ur detta arbete sedan gör perfekta halter, med alla hästar på töm. Eftersom han har med sig hela hästens kropp och den jobbar in under sig ställer den sig också helt korrekt. Magiskt men så tacksamt att få hjälp med!

Det finns en kort film på min Instagram där man ser dels hur Bollen springer med och sen en kort sekvens där vi går runt honom. Han är oerhört cool att ha med och är väldigt snäll, annars hade jag inte vågat ha med honom och eftersom han är för liten för att lämnas själv hade jag då inte kunnat ta med Elly heller. Men har man årets coolaste mamma-häst får man ett coolt föl och då är livet enklare ;-)

K-G Svensson, vilken stjärna! SÅ bra känsla som jag hade med Quinnie igår har jag aldrig haft innan. Mjuk, elastisk, lugn i munnen (hon brukar gapa lite ibland när vi inte är helt synkade = jag inte lyckas förklara vad jag vill) och bara så härlig. Jag fick beröm för att ha fått henne väldigt lydig och att jag förbättrat framförallt galoppen mycket sen sist - alltid lika kul att höra :-D Speciellt eftersom jag inte har trimmat på det sättet på ungefär 3 månader...

Elly fick vara med en liten sväng hon med, jag har tyckt att jag inte får till det där sista i tömkörningen så jag bad K-G titta på det. Han höjde då tömmen lite och vips så hade vi löst det.

Grunder, grunder och lite mera grunder är vad han jobbar med. Alltid lika fascinerande att titta på och lyssna när han tränar ekipage! Om det så är att se skillnaden på en piaff när ryttaren rider lite för mycket med sätet eller om det är när en unghäst slutar springa och slappnar av. Det är samma typ av arbete från ryttaren men på olika detaljnivå, det finns en genomgående röd matta (röd tråd räcker inte, det är tydligare än så ;-)) hela vägen från basnivå till GP nivå och det är oerhört inspirerande att se eftersom om man då väl lär sig hur man ska göra kan man applicera det på vilken häst som helst. Att han dessutom är stenhård på att man ska rida från skänkel till hand, att hästen ska gå fram för benen och inte sätet och att man mjukt ska fånga upp det i handen går precis i min smak. Tänk om man kunde få skugga honom under några veckor, så mycket bättre ryttare jag skulle bli bara av att lyssna. Nu ska jag istället försöka få ned honom hit igen, så får jag passa på att suga in alla hans ord då.

Bättre sammanfattning om båda passen kommer, kanske inte idag eller imorgon dock.