Hur underbart är det inte att kunna vara på terrängbanan igen?!? Quinnie älskade att få sträcka ut i galopp! Även om hon tyckte jag bromsade väl mycket ibland kanske ;) Hon hoppade så himlans bra och det märktes att hon mognat över vintern. Hon kunde ta förhållningen och sedan gå kvar på halvlång tygel och vänta på hindret. Förra året var det väl mycket full fart framåt så fort jag gav lite tygel. Men inte idag inte. Hon kändes riktigt sugen och bjöd på fina språng, så det känns bra inför nästa helg. Vi plaskade lite i vattnet med, inga problem där heller. Som tur är har inte Quinnie lärt sig att man kan tycka det är otäckt, vilket underlättar väldigt mycket för mig. Inte ens spetsarna ställde till det (för mig) idag. Allt blir så mycket lättare när jag kan lita på att hon kommer tillbaka och blir kvar tillbaka.

Nu laddar vi om för dubbla träningar för KG imorgon, först hoppning på fm och sen dressyr på em! Gäller att passa på nu när han är i krokarna, oerhört nyttig träning för mig med många bra tips. Förhoppningsvis kan jag få hjälp med vad jag gör för fel i skritten, men det visar sig hur dagsformen är imorgon.

Det är så himla kul att det, sen jag ändrade mitt tankesätt lite och ändrade om inställningen lite, alltid går bra på träning (i princip). Allt handlar ju egentligen om vad jag gör det till. Rider jag bra så går det bra. Rider jag dåligt kan träningen fortfarande ha gått bra, för hästen kanske gjorde det jag bad om (även om jag bad om något annat än jag tänkt) eller för att jag fick lära mig att reda ut en situation som gör att jag kommer klara den bättre nästa gång. Något jag tror fler skulle ha stor användning av i sin ridning. Vad är det som gör att du tycker att det gick dåligt? En dålig känsla? Eller gick hästen dåligt? Vad beror då det på? Detta skulle jag kunna diskutera länge, så intressant hur man kan ändra om hela sin bild på ridning bara med sina egna tankar. Men nu återgår vi till gårdagen.

Teknikträning på schemat, alltid lika nyttigt. Denna gång hinder på långsidan med bommar före och efter på olika avstånd. Hjälper hästarna att hoppa upp sig och bromsa och hjälper ryttarna att komma tillbaka ;) Väldigt nyttigt för mig och Quinnie. Jag måste bli snabbare tillbaka efter hindren så jag hinner påverka henne och hon skulle kunna bli ytterligare lite rundare i språnget. Men det märks stor skillnad på henne sen i höstas vilket är oerhört roligt! Vi har förbättrat hopptekniken genom att inte hoppa, den ni ;) haha. Allt kommer från att hon är mera lösgjord, väntar mer och får tid att hoppa uppåt och inte bara skjuta framåt. Lydnad, med andra ord. Det ställer bara till det lite för mig, jag är ju van vid att hon hoppar rätt platt med ryggen utan att sänka nacken, vilket har gjort att jag inte behövt ge så mycket eftergift. Det har underlättat för mig när jag ska komma tillbaka efter hindren, kortare väg tillbaka då. Nu när hon hoppar mycket rundare måste jag följa med henne mer, mycket mer. Hon har lång hals och den försvinner numera framför mig, oerhört roligt att hon hoppar så bra men plötsligt hinner inte jag tillbaka i sadeln i landningarna utan blir lite sen. Inte lika bra. Jag provade att länga tygeln lite men det var inte helt bra det heller. Kruxet med Quinnie är att hon har väldigt lång hals som hon bär väldigt högt och fint i en hög form i grundridningen. Det innebär att jag har kort tygel mellan hindren men sen skulle behöva ca 1 dm längre tygel just sista galoppsprånget innan hinder och över hinder men sen behöver jag den kortare igen i landningen. Jag återkommer om jag hittar en bra lösning. Tills dess ska jag försöka räta på kroppen och få ned vikten med armarna kvar långt fram, väldigt ovant just nu men jag lär mig nog.

Elly hoppar ju väldigt runt och henne har jag alltid varit bra på att ge eftergift, men så har hon inte samma tempo iväg efter hindren heller utan landar fint i balans och går kvar medan Quinnie landar fint i balans och tar fart. Sen hoppar Elly mycket, mycket rundare än Quinnie, men det är två helt olika individer med helt olika teknik. Nyttigt för mig att rida då jag lär mig olika typer av hästar. Jag har ju gått och sagt att min drömhäst vore Ellys lugn och hoppteknik med Quinnies mod, klokhet och tryck i bakkärran. Så om Quinnie kan få lite bättre teknik närmar hon sig mitt ideal ;) För det där med Ellys lugn kommer aldrig ske, det visade hon igår, när hon gjorde cirkuskonst bara för att det kom en häst mot henne. Vi var då 3 i ridhuset varav en red banan, valde att gå bredvid ett hinder som vi stod iaf 10 om inte 15 meter ifrån. Quinnie måste stått och sovit, för plötsligt insåg hon att hästen var på väg mot henne så då reste hon sig, kastade sig runt och skulle iväg. Tur att jag är van, hahaha. Söt är hon, även om hon är lite väl mötesskygg ibland kanske.

Denna hoppteknik är snart ett minne blott, hängande framben, rak rygg och hoppa på fart. Men roligt är det när vi får vara på terrängbanan! Snart kanske vi kan komma ut första gången för året, håller tummarna att det tinar bra i veckan!

Såhär ser ridhuset ut just nu, redo för dagens hoppning. 3 grupper ska drillas i konsten att rida tillräckligt bra mellan hindren för att få bra språng. Jag, mamma och KG byggde fram oerhört effektivt (om jag får säga det själv) på en halvtimme igår efter sista ekipaget för att slippa börja dagen tidigt med byggande. Så lite finjusteringar kan trilla in om inte avstånden är helt 100 osv. Ska bli väldigt kul att rida och jag tror även det kan vara roligt att sitta på läktaren. Ånestads ridhus är det som gäller mellan 9 och 12 om man är intresserad av hoppgrupperna!

Korta versionen av dagens träning:

Ändra om lite hur ryttaren sitter, tala om för ryttaren var den ska fördela vikten och poff så är hästen magisk att rida. Tänk om allt alltid vore så "enkelt"? Men det är väl detta som är konsten med ridning, att göra så det svåra ser enkelt ut. Quinnie gick bara så bra idag, hon är lite makalös som lyckas att alltid vara 5 steg före mig utbildningsmässigt. Jag förstår verkligen inte var hon lär sig allt, men det innebär att gör bara jag rätt gör hon rätt och då gör hon väldigt mycket rätt. Roligt att rida med så tydliga svar. Längre beskrivning kommer, men jag tänkte sova nu så det får bli efter helgen när jag har lite tid.

Eftersom det inte var så fysiskt jobbigt för henne tyckte hon att hon inte alls behövde gå in när jag hade insläppet. Jag var borta så länge (typ 10 min säkert) att mamma började fundera om det hänt något. Nejdå, hästarna var bara längst ned och lekte kurragömma och sen försökte Quinnie leka kull. Aja, det är kul att de trivs ute och det är bra för mig att gå lite extra intalar jag mig när det är dåligt väder och hästarna inte står vid grinden.