Eftersom Mariette åker på välförtjänt ledighet kan hon inte ha träning imorgon, så vi åkte dit och hoppade igår istället. Quinnie fortsätter leverera, pass efter pass på bortaplan. Så jag får nog lära mig att acceptera de sämre passen på hemmabanan, eftersom hon sedan är magisk på andra platser.

Det var fortfarande mycket lydnad på schemat, precis som förra veckan. En väldigt nyttig övning för Quinnie (och mig) är cavaletti - 1 galoppsprång - cavaletti - studs - oxer. Denna övning gör att jag kan sikta på första cavalettin, pricka rätt och sedan bara "följa med" medan hon löser resten. Samtidigt måste hon vara kvick upp från marken och hoppa runt eftersom hon inte kan hoppa på fart. Det syns skillnad på språngkurvan hos henne efter några gånger, på slutet låg oxern på ca 1,30 och då var hon riktigt fin i bakbenen och snabb i frambenen. Allt jag tänkte på var "ned med hälen och ge eftergift i handen", under hela passet. Förra veckan fick jag backning på att jag var för långsam i landningarna (har väl alltid varit mitt stora problem tillsammans med att våga lita på att vi kommer på rätt avstånd) och behövde få ned hälen snabbare efter hindren för att komma tillbaka snabbare och då få kvar Quinnie hos mig istället för att hon går iväg för att jag är passiv. Så det har jag tänkt på i 1 vecka att jag ska förbättra och sen tänkte jag på det under hela passet. Det och att andas lugnt och inte hjälpa henne för mycket. Ibland vill jag lägga henne helt tillrätta när jag istället ska låta henne få medbestämmande, då är jag lugnar i min ridning och hon blir lite mer avslappnad och får lättare att hoppa uppåt och inte framåt.

Låter kanske enkelt men är nog så svårt för mig just nu. Vi hoppade även en liten bana på slutet som låg på ca 1,30 i övningen jag nyss nämnde samt i kombinationen. Sedan var det två grindar som låg på kanske 80 cm där svårigheten låg i att hinna med att svänga mellan dem, därav höjdvalet.

Det är så mycket roligare att hoppträna nu när jag får "betalt" för mitt jobb med grundridningen. Är jag bara snabb i hjälpgivningen och snabb tillbaka efter hindren är Quinnie också det, blir jag lite seg blir hon lite lång men jag får ändå tillbaka henne så fort jag är tillbaka. Äntligen! sitter tillräckligt mycket grunder för att vi ska kunna hålla en bra rytm där jag hinner med att tänka på vad jag ska göra och inte bara på att bromsa henne. Kul också att få beröm av både Mariette och Katrin för att det är stor skillnad på henne och att hon blivit mycket lydigare. Det är ju, ungefär, det enda jag tränat på sen oktober. Quinnie är över lag mer avslappnad, mjuk och följsam vilket även leder till bättre språng. Även om hon nog tycker hon är fälttävlanshäst och kan få gå stort ibland ;) Men som det är nu lyckas jag rida ur det och vi kan få bra språng även om hon går iväg lite ibland. Mer träning, så blir det nog bra till i vår.

Idag, alltså. Idag bjöd hon upp till dans, den svarta skönheten. Jag sa att vi ville ha lite hjälp med våra byten. Quinnie gick in och bytte rent, med gest både när jag bad om det och när jag förberedde. Hon kör lite på "all in" när hon väl förstått, så då provar hon gärna det överallt för att se om det var rätt. Söt är hon, även om hon måste lära sig vänta på min signal och jag måste lära mig rida så hon inte byter i förväg. Först skulle vi byta genom att vända upp mitt på kortsidan, rida skänkelvikning tillbaka till den långsida vi kom ifrån, rakrikta och sedan byta. Detta gjorde hon snygg en gång. precis, en gång. När vi sedan provade i andra varvet bytte hon halvvägs ut till långsidan eftersom hon visste att det var vad jag ville. Snabblärd är bara förnamnet. Fick göra en volt tillbaka och göra om, då lyckades jag rida så bra att hon inte bytte förrän jag gav hjälpen. Klapp och beröm. Provade i första varvet igen och nu bytte hon innan jag ens hann ut på rakt spår mot långsidan. Hon lyckades till och med byta i svängen. Camilla konstaterade att det är ganska avancerat att byta från höger galopp till vänster galopp samtidigt som man är ställd, böjd och formad på en volt till höger. Men Quinnie, hon kan hon! Att hon ens kunde byta i den vinkeln ska väl inte riktigt gå med tanke på att hon inte kan det så bra och det är rätt hög svårighetsgrad. Att hon dessutom bytte rent med lite tryck gör det hela än mer imponerande. Synd bara att det inte var vad jag ville att hon skulle göra ;)

Men, trägen vinner. Vi gjorde ingen grej av det utan gjorde bara en volt tills vi hade höger galopp. Sedan lyckades jag rida ut hela vägen så jag gav byteshjälpen, då bytte hon rent på min hjälp. Eftersom hon lärde sig vägen snabbt gick vi över till att rida snett igenom och byta vid X. Även detta lärde hon sig snabbt och även om hon bytte rent snodde hon dem lite från mig. Så då fick jag rida ordentligt genom hörnet, behålla ställningen in på diagonalen och hålla kvar lite i innerhanden. Då gick hon kvar i rätt galopp och jag kunde rakrikta och be henne byta vilket hon så gärna gjorde. Klapp, massor beröm och skrittpaus.

För att inte fastna i att hon byter när hon vill gjorde vi nog 4 byten åt varje håll. Sen skrittade vi och sedan var det förvänd galopp som gällde. Det gäller att fila på den med så vi inte tappar bort den i glädjen över att Quinnie, nu 11 år, äntligen lärt sig byta galopp. För att få den förvända bra handlar det mest om min ridning. Att jag sitter rätt i sadeln och håller mig kall utan att sluta rida. Sitta kvar i galoppen och vara noga med att hålla lite i inner tygel så hon inte får chans att byta. De första varven blev lite knackiga då hon väntade på byteshjälpen ("matte ska jag byta nu? eller nu? elller, nuu?") men sedan hittade jag rätt i ridningen och hon förstod att det var förvänd vi ville ha. Så då slappnade hon av och blev riktigt fin. Nu skrittpaus.

Sen var det den där traven. För att få ordning på den red vi först samlande, sedan fram i mellantrav kanske 10-15 meter. Där jag måste våga trycka på i traven för att få fram henne. Sen kom en av våra svagheter fram, upptagningarna. Övergången samlad trav-mellan trav gör vi bra. Men övergången mellan trav-samlad trav är inte alls lika bra. Den tar för lång tid, jag är för passiv och Quinnie tappar lite rygg och blir för tung. Detta löste vi genom att jag red samlad trav-mellan trav-halt två gånger. Sedan gjorde jag samlad trav-mellan trav och tänkte halt men red framåt istället. Quinnie som då förväntade sig halt satte sig, kom tillbaka, var mjuk i munnen och kunde fortsätta trava fint. Bra övning! Vi fick inte riktigt till det på diagonalen, men det kom sen...

När jag nu hade hittat traven gjorde vi lite öppna och sedan lite sluta längs spåret. I öppnan är det viktigt att jag verkligen får igenom ställningen genom hörnet så jag kan tänka mellantrav i öppnan och bara bibehålla böjningen för att få bättre flyt. I slutan måste jag tänka på att sitta i rörelseriktningen och att få med ytter bak. Quinnie har lite svårare att få med höger bak i vänster varv och där måste jag vara mer noggrann med att verkligen få med det för att hon ska spåra korrekt. För att byta varv red vi diagonal med mellantrav. Bättre upptagningar nu när jag satt tillbaka, spände magen mot hennes bakben och tog en förhållning och sedan lättade i handen direkt men satt kvar i förhållningen lite med sätet. Då satte hon sig, växte framför mig och behåll lugnet och formen utan att spänna sig. Den sista ökningen vi gjorde skulle jag tänka åt ökad trav - WOW säger jag bara. Där fick jag en åktur som hette duga! Någon måste ha smygtränat i hagen, för den traven har jag inte sett tidigare. Riktig bra längning men bäst av allt var att jag red bra genom hörnet innan och spände bågen så vi kom ut hela raka och hon hade jämnt stöd vilket innebar att jag kunde driva i ökningen och då få fram lite mer. Sedan var jag snabb i mina reaktioner i övergången tillbaka till samlad trav så den satte vi riktigt bra. Jag fick tillbaka henne snabbt och mjukt och balanserat. Den filmen ska jag fixa så jag kan sitta och titta på när jag behöver påminnas om hur jag ska rida eller när jag behöver motivation ;)

Riktigt rolig och givande träning som lät oss ta några steg till framåt. När dressyr är såhär är dressyr riktigt kul! Camilla tycker fortfarande att Quinnie kan bli dressyrhäst, om hon börjar tycka hoppning är tråkigt. Inte så stor risk skulle jag tro, men det är alltid bra med alternativa karriärer, hehe. Extra kul tycker jag det är att bytena var så fina, eftersom vi tränat så lite på dem. Quinnie har ju oerhört lätt för att lära och har en arbetsvilja jag önskar kunde smitta av sig, för hon är en fröjd att rida när hon går såhär. Hon vill mer hela tiden och om jag inte ber om något provar hon något eget bara för att se om det var det jag menade. Hon verkligen vill göra rätt och vill få en uppgift. En fantastiskt bra tävlings- och träningspartner är vad hon är. Jag tror detta var 3e eller 4e gången vi försöker byta galopp med tränares ögon på oss. Jag har väl sedan försökt kanske 3-5 gånger själv om man kombinerar pass på banan och i skogen, sen i höstas. Rätt bra jobbat av oss båda alltså.

Mamma var med och filmade så förhoppningsvis kan jag få upp en film imorgon, ska bara förstå mig på hur jag klipper lite så vi kan visa de bra och roliga bitarna utan allt det andra som inte är lika roligt för andra att se.

Vi kom iväg på hoppträning igår sen. Ett tag trodde jag vi skulle få ställa in då det blåste som bara den runt lunch. Inget toppenväder att åka med transport när det är stormbyar, då ska det vara en krissituation på liv och död ungefär. Vilket en hoppträning inte går under. Men som tur var för mig lugnade det sig under eftermiddagen så det bara var blåsigt under kvällen.

Quinnie var så fin igår! Jag blev helt rörd. Hon hittade bakben som aldrig förr de sista sprången! Jag vet inte riktigt vad som hände. En kombination av att jag var tillbaka i sadeln snabbare och fick ned hälarna och att hon är lydigare kanske. Magisk var hon i alla fall. Mycket lydnadsövningar nu vilket är precis vad vi behöver. Det är så mycket roligare nu när vi är mer samspelta och hon väntar på mina signaler istället för att bara ta egna initiativ och dra iväg vilket hon gjorde förr. Det märks stor skillnad i min ridning nu också, eftersom hon väntar på mig kan jag fokusera på min ridning för att inverka, istället för att först försöka få ordning på henne för att sedan kunna tänka på vad jag själv gör. Det blir ju lite omvänt, men lätt hänt när man väl rider.

Elly fick en genomkörare på töm innan träningen, medan Q fick gå ut typ 10 minuter och strutta av sig lite på töm för att mest göra av med "blåst-spänningen" som hon gärna samlar på sig. Jag tror att det var bra för henne. En stund på töm, ut i hagen en timme och äta mat, sen träning. Jag upplevde att hon var lite lugnare och inte riktigt lika explosiv men samtidigt pigg och kvick. Men inte sådär överdrivet som det blir ibland ;)

Idag var jag och Quinnie (och mamma) på årets första hoppträning. Bilen visade ca 18 minus när vi kom dit och 23 minus när vi var klara i stallet efter träningen och skulle åka hem. Tur då att vi två fryslortar till människor har ordentliga kläder som håller oss varma.

Träningen gick bra. Jag fick beröm för att hon har blivit mycket bättre i dressyren och är mera välriden (yey!) vilket är roligt att höra. Jag tycker ju att jag märker skillnad på henne så det är roligt att det även syns, då ökar chansen att vi kan visa det även för dressyrdomarna. Teknik på schemat, nu när hon lyssnar så mycket bättre är allt så mycket enklare. Avbrott till trav strax efter hinder och ny galopp innan hinder flyter på enkelt nu när jag vet hur jag ska rida och hon vet hur hon ska svara på mina signaler. Övning ger färdighet, som de brukar säga. Ska se om jag kan få upp någon film imorgon. Det blir i så fall sista filmen med lånesadeln för imorgon åker jag och hämtar min igen!