Det är inte ofta jag rider runt i regn och är så nöjd över att det regnar. Men efter närmare en månads torka behövs vattnet för att gräset i hagarna ska kunna växa lite (vad annars?) så då berör det mig inte alls. Förutom en smärre tidsförsening (typ 5-10 min max) pga att Quinnie tyckte 3 h i 15 grader och strilande regn var för kallt för att inte börja skaka lite lätt när hon kom in höll vi planen rakt igenom. Tur att det finns täcken och hö (och handdukar) så hästen torkar innan man ska sadla... Elly var helt oberörd av regnet men så har ju hon lite mer och bättre päls också.

Hoppträning på schemat och idag var premiärhoppning med pelhambettet. Fungerade klockrent och hon kändes väldigt nöjd och tillfreds så nu ska bara jag rida lika bra i helgen med, så ska det nog kunna bli en felfri runda. Det är inte direkt så att jag kan skylla på hästen, inte ens orutin eller liknande utan allt handlar bara om hur jag rider. Runda språng med kvicka framben och bra galopp utan att bli lång. Hur svårt kan det vara egentligen? Förhållningar på yttertygeln och snabb ryttare att räta på sig i kombinationen. Sagt och förhoppningsvis gjort efter helgen. Runsten väntar med en CNC* över två dagar, sovmorgon båda dagarna vilket inte är helt fel. Det enda som är "fel" är att de ska ha 2009-års program i dressyren. Det innehåller en överstrykning. Det är vi typ lika dåliga på som att skritta. Kassa med andra ord, haha. Vi föredrar skänkelvikning eller liknande, inte att ge ut tygeln så hon tror hon ska öka farten ;) Men men, det är lika för alla och någon gång ska vi lära oss, men vi är inte riktigt där än.

Ponnymamman Ulrika Fåhraeus (som numera inte är ponnymamma längre om man är petnoga) delade idag en intressant artikel hon skrivit på facebook. Hon har med hjälp av Anna Hassö skrivit ihop lite om hur man bör rida dagarna efter tävling för att låta hästen återhämta sig. De tar upp allt från att man inte bör träna hårt veckan efter en tävling om man kommer upp lite i nivå till att man inte ska tävla flera helger i följd.

Lite roligt var det allt att läsa att deras schema är rätt likt det jag använt mig av. Enligt dem ska hästen skrittas för hand första dagen/dagarna efter tävling, något jag inte riktigt följer. Annars ser det ut ungefär som jag brukar tänka. Eftersom Quinnie är som hon är är flera dagar i skritt ingen höjdare. Men om hon hade känts trött när vi kom i mål efter en terrängrunda hade hon självklart fått en klart lugnare vecka efter. Som det har varit hittills har hon dansat runt banan för att kännas pigg och redo för ett varv till efter typ 5 minuter i skritt. Min tolkning av det är att hon är väl förberedd och redo för uppgiften jag ger henne. Alltså behöver hon inte lika lång återhämtning som om hon fått gå mer på toppen av vad hon orkar för stunden.

Igår skrittade vi ca 35 minuter innan vi travade kanske 100 meter. Skrittade 5 minuter och galopperade kanske 100 meter. Bara för att kolla av hur hon kändes. Hon ville mer och hade bra tryck i benen så sen fick hon skritta typ 20 minuter hem. Idag var vi ute en lite längre runda. Först ca 20 minuter skritt, sen lite lugn arbetsgalopp. Sen mer skritt och sen lite galopp till. Mest för att hon ska få frusta ur sig. När man skriver att hon ska frusta ur sig är det kanske inte lätt att förstå vad jag menar. Inte har jag heller något recept på det... Quinnie är den typen av häst som lätt börjar frusta när hon galopperar när hon faller in i rytmen och slappnar av. Så när hon frustar ur innebär det väl egentligen att hon får rulla på tills hon frustar lugnt och avslappnat. Då vet jag att hon också dragit igång blodcirkulationen i musklerna och på så sätt hjälper det henne att återhämta sig och bli av med slaggprodukter. Imorgon väntar ett (om hon fortfarande känns pigg och fin så klart) lite längre pass med mer galopp. Absolut inget pass för att stärka eller bygga kondis utan mer ett pass där vi galopperar på i ett bra tempo och kanske spurtar ett par hundra meter när jag tröttnar på att bromsa, ha ha. Sen så klart ett par kilometer skritt som avskrittning.

Det här systemet och sättet att rida efter tävling har än så länge fungerat väldigt bra för oss, så jag hoppas att det fortsätter så :) För att återkoppla till Ulrikas artikel kommer jag ta med mig att verkligen tänka på att skritta på hårt underlag om vi någon gång hamnar på en djupare terrängbana. Än så länge har de banor vi tävlat på varit relativt hårda. Grusvägarna vi tränar på är också relativt hårda vilket gör att det är ungefär samma underlag som hon är van vid att springa på. Men skulle vi tävla på en djupare bana är det bra att veta att man bör vara extra försiktig dagarna efter för att ge ligamenten tid att återhämta sig. Det är tur att vi har snälla proffs i Sverige som delar med sig frikostigt av sina tips så vi nybörjare kan lära oss!

Träningen idag gick bra. Hon blir lite lång och "tung" i handen med hackamooret vilket gör att hon inte riktigt blir lika snärtig och kvick som jag vill ha henne. Men det kommer å andra sidan på tävling och då är det bättre att jobba avslappnat på träning för att ha en grund att försöka falla tillbaka på när hon blir lite mer elektrisk på tävlingsplatsen. Hon hoppade bra men var inte riktigt så rund som jag egentligen vill ha henne, men det vet jag kommer på större bana med lite bättre galopp och med kandaret som gör att hon lyssnar bättre framtill. Ofta säger man att man ska träna som man tävlar, men just för oss på denna punkt ska vi inte träna med kandaret då det dels blir för skarpt och det dels är dumt att vänja henne så jag tappar effekten på tävlingsbanan sen. Man kan inte få allt!

Hon lyssnade ändå bra och jag red bra så nu ska vi bara göra likadant med lite mera tryck på större bana på lördag, hoppas jag. Det är som sagt min tanke med det hela :) Men först ett lugnare joggingpass imorgon där jag ska fokusera på att bara ha henne avslappnad för att kunna ta upp formen lite och känna på lite rörelser inför dressyren. Inte rida programmet så hon lär sig det utan mest bara kolla en del i taget, utan att lägga ihop det som på tävlingen. Det är alltid skönt för mig som ryttare att kunna sitta upp på tävlingsplatsen och veta att vi haft en bra dag dagen innan där allt som ska sitta satt. Även om jag tror att Q inte kunde bry sig mindre om vad hon gör dagen innan ;)

Toppenkväll igår! Quinnie kändes fin och hoppade bra, trots att hon ännu inte riktigt vant sig vid värmen. Pulsklockan visade att max låg på 205 mellan sista två hindren, annars låg hon mellan 170-198 hela banan runt, lite varierande beroende på ställe på banan. Jag fick även facit på det jag själv redan tyckt, att hon återhämtar sig väldigt fort. Nu vet jag visserligen inte hur ansträngande det var för henne men med tanke på högsta pulsen hon hade har hon tagit i och att då vara nere på en puls runt 100 efter 10 minuter anser jag vara bra. Hon låg runt 80-90 när vi skrittade fram och runt 108 när vi galopperade fram i lugnt tempo. Så fort vi gick i mål och drog ned på tempot sjönk pulsen stadigt och fort. Pulsen sjönk klart snabbare än andningen, men så var det varmt, torrt och kvavt ute och då vet nog alla som sprungit en del själva att det är jobbigare att återhämta andningen än om det är lite fuktigt i luften.

Idag ska vi ta en längre uteritt med mycket skritt är planen. Jogga lite i galopp för att röra runt på musklerna men annars mest skritta igenom kroppen.